Foto: Thor Balkhed, Linköpings universitet

På campus i Norrköping där hon arbetar finns Sveriges enda professurer i bygglogistik. Här forskar man på hur materialflöden kan förbättras för att effektivisera flöden kring maskiner och material på byggarbetsplatser.

Vilka är de fundamentala frågorna inom transport och logistik?
Definitionen av logistik är rätt sak, på rätt plats, i rätt tid, med rätt kvalitet och till rätt pris. Logistik är inte bara transporter utan handlar till stor del om planering och administration. Vill du ha en vara levererad till en viss plats i en viss tid, måste du vara noga med att både den som ska leverera, transportera och ta emot varan får information och förutsättningar att lösa sitt uppdrag på bästa sätt.

Hur fungerar logistiken inom byggbranschen idag?
Vi har ett flertal studier som visar att byggindustrin är bra på att dela med sig av information inom byggarbetsplatsen. Samtidigt har de utanför siten, exempelvis leverantörer och transportörer, svårt att få tillgång till information. Det är fortfarande mycket information som sprids via post-it lappar inne i byggbodar. Denna brist kan få till följd att transportörer saknar information om korrekt adress, svängradien på plats och hur de ska lossa/lasta. Vid förseningar inom produktionen kan det uppstå stora problem och onödiga kostnader om leverantörer och transportörer inte informeras i tid.

Hur ser logistikutmaningarna ut inom byggbranschen?
- Byggbranschen ser gärna sin bransch som unik, men jag tar det mer som ett uttryck för förändringsmotstånd. Visst, de har utmaningar med tanke på att byggprojekten förändras i takt med att bygget fortskrider, men det finns andra industrier med samma problematik, exempelvis varvsindustrin eller de som bygger gasturbiner. Jag tror säkert att det finns många lösningar i de branscherna som byggindustrin skulle kunna titta på och kopiera. Problemet är att byggbranschen länge stirrat sig blind på bilbranschen, som inte alls har samma förutsättningar.

Hur bedriver ni er forskning?
Vi utför följeforskning som innebär att vi är ute på olika siter för att se hur man organiserat logistiken, vad som fungerar bra och mindre bra och jämför sedan olika siter och projekt med varandra. Arbetet sammanfattar vi i rapporter och redovisar i olika forum för att nå ut till branschen. Vi har kommit så långt att vi kan säga hur logistiken på en byggarbetsplats borde utformas. Däremot kan vi inte säga hur man ska utforma logistiken vid en viss typ av bygge, till exempel om man ska bygga ett sjukhus.

Kan ni använda resultaten i er forskning för att påverka logistiken i nya byggprojekt?
Ja, i större projekt har vi möjlighet att vara med och påverka och dela med oss av vår kunskap. Vi har ett nära samarbete med logistikkonsulter i branschen och blir ibland tillfrågade om vår input av kommuner eller byggherrar som ska genomföra stora byggprojekt.

Baserat på er forskning, vad tror du kommer göra skillnad på riktigt i byggindustrin?
Jag ser framförallt fyra saker:

- Att man kan designa logistiklösningar så att de passar hela projektet - både beställaren och de olika aktörerna i leverantörsledet.

- Att acceptansen för digitala lösningar har ökat. Så fort informationen lämnar post-it lapparna blir den otroligt mycket lättare att dela med sig till personer utanför siten.

- Att man ser logistik som en egen aktivitet. Det gör att man enklare kan särskilja kostnaderna för logistik. Tidigare har de smugit sig in lite här och var.

- Att ansvar och kostnader förflyttar sig mellan olika aktörer när man inför logistiklösningar.

Vad kommer detta innebära för åkerierna?
Jag tror inte det kommer krävas så stora investeringar. De flesta har en dator och en smartphone idag och de program som behövs för att dela och få tillgång till information är inte så dyra. Däremot kan det kräva ett annat arbetssätt. Exempelvis behöver transporterna planeras med bättre framförhållning för att få ett högre resursutnyttjande.

Var ser du att det finns mest outnyttjad potential?
Vi har en doktorand som tittar på det nu.
Framförallt i att man saknar informationen för att kunna planera dina rutter mer effektivt.
Lossningstid finns stor potential att spara. Att det är ledigt när du kommer, att du har kommit med rätt typ av fordon, att du kan ta med dig något tillbaka (ex spill) så att du har så lite väntetid och går så lite tom som möjligt

Vad skulle du säga skiljer ett framgångsrikt åkeri från andra?
Jag tror att de åkerier som lyckas bättre än andra säljer mer än bara transporter, exempelvis lagringsutrymme. De kanske samarbetar med en byggvaruhandel för att få köra samma rutter oftare och ta med last på tillbakavägen för att få en högre fyllnadsgrad. En annan viktig del är att man får kan dela information med sina uppdragsgivare så att transporterna kan utföras så effektivt som möjligt.

Om du skulle få göra en enda förändring i transportbranschen, vad skulle det vara?
Att gå från att planera på dagsbasis till på några dagars sikt. Det skapar utrymme för effektiviseringar. Med digitalisering finns möjlighet att dela information. Ett bättre och snabbare informationsflöde kan minska både logistikkostnader och miljöpåverkan vilket borde vara intressant för alla åkerier.

Foto: Thor Balkhed, Linköpings universitet

Fler nyheter