Per-Olov Arnäs

När vi intervjuar Per Olof Arnäs i mitten av december 2020, är han fortfarande anställd som forskare på Chalmers. Några veckor senare har han bytt jobb och har två nya uppdrag. Som Strategic Logistics Expert på Einride, ett företag som specialiserar sig på eldrivna och självkörande fordon och som Associate Partner på Steerlink Partners som erbjuder rådgivning inom digitalisering och digital utveckling till aktörer inom transportindustrin. Förutom detta sitter han i Nationella godstransportrådet som agerar rådgivare till infrastrukturministern och Digital Transport and Logistics Forum. Per Olof eller PO som han också kallas, är även en välkänd poddare som driver bland annat Logistikpodden och Podgeek.

Hur länge har du jobbat med logistik och transport?
Jag kom in i branschen tidigt. Redan på 1980-talet började jag jobba tillsammans med min pappa på Göteborgs Lastbilscentral. Där fick jag prova på rollen som transportledare, något jag tyckte var otroligt kul och samtidigt väldigt analogt. Då jag även var väldigt intresserad av datorer insåg jag att snabbt att de skulle komma att revolutionera transportindustrin så småningom. Jag utbildade mig till maskiningenjör och jobbade extra i transportbranschen under tiden. Därefter blev jag inskriven som doktorand på Chalmers och höll på med transporter av farligt gods under en period. Parallellt hade jag en karriär som programmerare där jag skrev miljöredovisningssystem åt transportindustrin. 2003 började jag på TRB Sverige där jag jobbade med logistik, IT, miljö och trafiksäkerhet i åtta år. 2011 var jag tillbaks på Chalmers. Denna gång som universitetslektor i logistik. Jag undervisade och bedrev forskningsprojekt kopplat till digital utveckling på europanivå.

På vilket sätt har Coronapandemin påverkat transportindustrin?
Om man pratar om vägtransporter är transportindustrin än så länge relativt förskonad. Pandemin har gjort att vi människor ställt om våra konsumtionsmönster. Vi äter hemma i högre utsträckning och mer sällan på restaurang. Vi handlar mer online. Bara under 2020 gick e-handeln upp med närmare 40 procent. De globala försörjningsskedjorna har påverkats i och med att vissa länder har stängt ner. Det har gjort att system som bygger på kontinuerlig försörjning från exempelvis Kina har störts ut, då man inte haft möjlighet att ligga på de lagervolymer som behövts för att kunna hantera avbrott på flera månader. Efterfrågan har möjligtvis flyttat lite mellan olika branscher och går vi in i en avmattning med stor arbetslöshet som följd kommer efterfrågan på kapitalvaror sannolikt minska.
 

Vilka trender i samhället kommer att få störst påverkan på godshantering och transportindustrin de närmaste fem åren tror du?

Framförallt tre saker:

Digitalisering – Vi kommer att behöva förändra vårt arbetssätt och planera mer dynamiskt.

Automatisering – Det som kan automatiseras, kommer att automatiseras. Det är för dyrt att låta människor göra enkla, monotona och repetitiva uppgifter. De behövs till mer kvalificerade uppgifter istället.

Elektrifiering – Vi kommer att byta ut energibärarna i våra fordon till mer hållbara alternativ.

När det gäller elektrifiering har vi redan nått tipping point på personbilssidan och även inom tunga transporter är det på gång. Elfordon kommer att bli mer och mer lönsamma, ju mer och ju jämnare de körs. Jag tror även att elvägar kan komma så småningom. Infrastrukturen måste bara lösas. Du behöver inte elektrifiera överallt, men däremot där behoven är som störst. Även om den digitala och tekniska utvecklingen går fort och efterfrågan på ny teknik ökar kommer det vara en svans av gamla teknologier som hänger kvar många år än.

Hur skulle du tänka om du ägde ett litet eller mellanstort åkeri idag och ville rusta dig för framtiden?
Jag skulle börja med att ifrågasätta all analog information jag använde mig av. Vad av detta kan datoriseras och digitaliseras? Ju mer information som kan digitaliseras, desto bättre.

Något annat som är viktigt som åkeriägare är en grundläggande förståelse för företagsekonomi. Att förstå lönsamhetsbegreppet och hur företagets intäkter, kostnader och kapital hänger ihop och påverkar varandra. Det är viktigt att känna till vad som driver företagets intäkter och vad som bygger dess kostnader. Hur stor del av intäkterna du får behålla i slutet av dagen beror till stor del på hur duktig företagare du är.


Vilken information är viktig att digitalisera?
Jag tycker att varje åkeri borde kunna följa upp företaget på fordons- och kundnivå för att se vilka fordon och kunder som är lönsamma och inte. Dessutom kan det vara bra att kunna analysera olika uppdragstyper för att se vad man bör fokusera på. Vissa åkeriägare tror nog att bara för att åkeriets alla bilar är ute och kör, så går firman bra. Det kan istället vara precis tvärtom. Vissa gånger skulle det vara bättre för företaget om några av bilarna stod i garaget.

Jobbar företaget manuellt och saknar digital information är det svårt att enkelt mäta och analysera verksamheten. Många analyserar företaget en gång per år i samband med bokslutet. Det är alldeles för sällan, man bör kunna analysera sin verksamhet regelbundet för att ha koll hela tiden och ha möjlighet att sätta in åtgärder i tid.

Var ser du störst outnyttjad potential i den svenska åkeribranschen?
Jag tror branschen måste närma sig dynamiskt beslutsfattande. Att se sina fordon som resurser som ska nyttjas på bästa möjliga sätt. Varje dag – Året runt.
Om man tittar till exempel på en aktör som Mathem.se som levererar mat hem till människor. När du lägger din beställning hos dem, väljer du vilken dag du vill få maten levererad. Du får då olika tidsfönster att välja bland som är baserade på när dina grannar vill ha sina leveranser. Varje natt gör företaget en ny transportrutt baserad på de data som kommit in under dagen för att hitta den mest effektiva utkörningsvägen. Så borde alla transportsystem arbeta.

Om du skulle få välja en förändring i transportindustrin i Sverige, vad skulle det vara?
Att vi blir skulle bli bättre på universell datadelning mellan olika organisationer. Det är inget tekniskt problem längre, utan handlar mer om mognad hos företagen. Att få dem villiga att dela med sig av vissa data och samtidigt få tillgång till annan. Systemutvecklarna går mer och mer mot öppen arkitektur med API:er som kan kommunicera med andra system.

Har du något sista råd till våra läsare?
Se till att börja jobba digitalt. Även om det ”bara” tar dig 5 minuter att göra en faktura, finns mycket tid att spara genom att digitalisera den processen. Tid som du istället kan ägna åt viktigare saker, som att ta ett uppdrag till den dagen eller jobba strategiskt med ditt företag.

Foto: Cheyenne Olander

Nyfiken på Logistikpodden?

Här hittar du den: https://logistikpodden.se

Fler nyheter